Hösten 1967 var några Skidklubbare ute och röjde banan för Göteborgsloppet, en skidtävling mellan Hindås-Göteborg. Då osäkerheten som vanligt var stor om snötillgången skulle tillåta någon tävling framfördes idén om att ordna ett terränglopp på skidspåret för att säkert dra nytta av banarbetet. En organisationsplan togs fram, med Rune Andersson som tävlingsledare. Sanktion för Göteborgs första långlopp söktes, Göteborgs-Posten kopplades in som medarrangör och alltihop godkändes på klubbens Vårmöte 1968. Den första söndagen efter orienteringssäsongens slut valdes som tävlingsdag och eftersom det också var tänkt som en final på friidrottssäsongen gavs tävlingen namnet Finalloppet.

Nu visade det sig att skidspåret inte var lämplig som bana och så mycket arbete på de nya bansträckningarna hanns inte med det första året, utan befintliga stigar och vägar fick utnyttjas. Långa banan startade på ängen Salmared i Landvetter medan Dambanans första hälft gick separat från starten i Öjersjö.

1968
Ett kraftigt snöfall en vecka före tävlingen höll på att spoliera allt arbete, men på tävlingsdagen den 17 november var snön borta och på frusna och något halkiga banor var Bengt-Åke Olsson och Meeri Bodelid starkast på respektive bana.

Totalt 512 startande i 9 klasser på de två banorna. Se hela premiärårets resultatlista!

1969
Den svåra höststormen vräkte ner massor av träd över banan och det såg ett tag mörkt ut för arrangemanget. Men nu kom banmästaren Allan Alfredsson in i bilden på allvar och under hans ledning kunde banan rensas.

Fjolårssegraren Bengt-Åke Olsson fick på den sista kilometern se sig besegrad av Sverker Skogman från Bromma, medan Meeri Bodelid försvarade segern på dambanan. Tävlingen gick nu på allhelgonadagen den 1 november och den dagen har sedan dess varit vikt åt Finalloppet!

1970
Starten i Landvetter flyttades till en mer lämplig äng. Regn dagarna före tävlingen gjorde att banan blev blev blöt och lerig. Roald Wartianen var först över mållinjen i herrarnas huvudklass efter en hårdkamp med klubbkamraten Sverker Skogman. Meeri Bodelid tog sin tredje raka seger i damklassen!

Dambanan drabbades av att deras snitslar plockades ner, en typ av sabotage som tyvärr återkommer då och då genom åren. Drygt 600 startande totalt.

1971
I och med att nu även ungdomar och juniorer bjöds in skapades början på de familjelopp som Finalloppet är. Deltagarantalet höjdes nu till drygt 900. Medan herrarna klär om i Skatås har damerna håll till i Kärralundsskolan sen starten. Ungdomarna fick nu Rosendalskolan som samlingspunkt där också starten gick. Tävlingsdagen och veckan före tävlingen drabbades av ihållande regn och trots dygnet-runt arbete med banorna blev det rekordblöta banor!

Leif Olsson, Lidköping blev första ungdom att att passera mållinjen. Mellanbanan, som tidigare startat i Öjersjö, hade nu fått en ny startpunkt vid Kåsjön och följde därmed helt långa banan. På mellanbanan var premiärsegraren Dan Carlsson, Kville.

1974
Synsättet på tävlingsklasser och banlängder för ungdomsklasser hade efterhand omvärderats och det var nu dags att införa ytterligare en bana, Minibanan 2,1 km för de som var 10 år eller yngre. Succé direkt med ca 170 småttingar som charmade publiken! Bland pojkarna var det en tuff strid och först över mållinjen på den nya banan var Lars Bennhage från Trollhättan.

Titti Aspelin från GKIK blev premiärsegare i flickklassen.

1991
Att barn alltid haft spring i benen är ingen nyhet och för att fånga upp de yngre barnen instiftades detta år Knattebanan med en längd på 1,5 km. Denna bana skulle fånga upp de som var 8 år eller yngre. Första året deltog 92 ungdomar i en gemensam klass. Året därefter delades det upp i P8 resp F8. Deltagarantalet på denna bana liksom på Minibanan har till stor del varit kopplad till föräldrarnas deltagande i Finalloppet.

2008
Det manuella tidtagningssystemet går i graven i och med att tidtagningstjänsten läggs ut på EMIT och elektroniska engångschip är inkluderade i nummerlappen.

2011
Vi kryper neråt i åldrarna och Parvelbanan såg dagens ljus! 250 meter snirklig rundbana på arenan för de allra yngsta.

2012
Den nystartade Göteborgsklassikern ökar deltagarantalet från ca 2500 till 4500!

I samband med att klassikern gör intåg förlängdes Tjärnrundan till 10,0 km och det var den banan som ingick i konceptet. Samtidigt gick ICA Munkebäck in som en av huvudsponsorerna och Parvelloppet döptes om till Papricaloppet med upp till 400 barn på startlinjen!

2017
Det 50:e Finalloppet arrangeras, nu med en inbjudande kompakt arena med bl.a. ett stort evenemangstält. Anmälningar, fakturering, tidtagning och resultat är nu sammankopplade med varandra och deltagare kan anmäla sig digitalt ända fram till start. 2700 anmälda.
Jubileumsåret bjöd också på nyheten att 19K blev huvudbana även för damklasserna, otänkbart för 50 år sedan!

Trenden att deltagare anmäler sig senare fortsätter och detta år anmälde sig hälften av deltagarna efter 1 oktober och 25% sista veckan.

2020
Pandemiåret 2020 blev vi som många andra arrangörer tvungna att ställa in vårt arrangemang. Istället erbjöd vi under några dagar ett virtuellt lopp som lockade knappt 200 löpare. Ett 20-tal specialinbjudna Flitiga löpare träffades på den ordinarie tävlingsdagen och sprang 19 eller 10 km.

Finalloppet 1968-2017
Boken om Finalloppet, 50 år finns nu att köpa! 150 kr för nästan 100 sidor nostalgi. Kontakta info@finalloppet.com för mer information.